Alla vi som ska till Afrika klappar nu! 

Vi stiger ur bilen och ser den enorma solen gå ner över savannen. Vinden har gått till vila och solens sista flämtande andetag skapar en tavla av det vilda landskapet som hade gjort Monet stolt. Efter en lång och varm dag är detta den ultimata avslutningen. Tiden saktar ner sitt vansinniga tempo och fokus glider över på att bara finnas till. En känsla infinner sig som bara kan beskrivas som ett litet mått av frid.
     Vi lever ut vår dröm. Vi är i Etiopien och vi kommer att jobba här i fem månader till. Vi lever ut vår dröm.
     Men inte än...

Än är vi kvar i Sverige och kan njuta av kylan. Än är vi kvar på Glimåkra folkhögskola tillsammans med våra vänner, än är allt vi kan göra att längta. Men den 27 oktober landar ett flygplan i Addis Abeba, huvudstaden i Etiopien, med två förväntansfulla grabbar i. De efterföljande sex månaderna ska spenderas i Asella, en liten stad en dagsfärd söder om Addis. The word on the street säger att vi ska jobba som engelsklärare i en skola, men det finns inga bekräftade uppgifter.


De två grabbarna här till vänster är då vi. Vi heter Gustav och Jacob och är två killar som är seriösa med vad vi gör och vad vi vill uppnå, men vi gillar att genomföra det på ett flummigt sätt.

I somras tog Gustav studenten från Internationella programmet på Hässleholms Tekniska skola. Där fokuserade han på språk, naturvetenskap och internationella frågor. Jacob spenderade förra läsåret vid Bibelinstitutet på Betel folkhögskola i Stockholm, där han studerade musik och olika bibliska ämnen.
     Just nu går vi Bibellinjen med inriktning mot mission på Glimåkras folkhögskola. Det innebär att studera och fundera över frågor som rör kristen tro och hur den tar sig uttryck i våra liv. Att med ord och handling dela med sig av sin kristna tro är något som betonas väldigt starkt i bibeln och som Jesus har gett alla kristna i uppdrag att göra. Mission är ett sätt att svara mot det uppdraget och inriktar sig främst på att arbeta i andra länder.



Man skulle kunna tro att en låtsas-norrlänning och en skåning är bittra fiender utan något gemensamt. Det påståendet innehåller ungefär lika mycket sanning som att en älg skulle gömma sig bakom en näbbmus när utomjordingarna anfaller (uråldrigt svenskt talesätt). Listan över våra gemensamma tankar och intressen kan dock göras lång: att idrotta, resa, möta människor, evangelisera, be och busa. Vi slåss inte (förutom på idrottsplanen), spelar båda badminton, är teknikfreak-wannabes, ogillar tomma väggar och diggar musik på många olika sätt. I våra huvuden rör sig allt ifrån tankar om andra människors välbefinnande till bensintankar.

Med oss i bagaget inför det här året har vi ett stort intresse för att resa och att möta andra kulturer och människor, något som vi hoppas vi kommer att ha stor nytta av i det arbete och de situationer vi kommer att finnas i. Vi har båda längtat länge efter att få göra en sådan här resa där människomötet, missionen och Gud får stå i centrum. Det är inte heller helt oväntat att vi båda har halkat in lite i missionsträsket, då det ligger i blodet sedan generationer tillbaka. Eller vad säger ni, släkten?

Det här reportaget som du så tålmodigt har läst är bara början. Förhoppningsvis är du nu intresserad av att fortsätta följa vår resa. Om inte, så säger en bild mer än tusen ord och vi har lagt upp åtta stycken. Du kan själv göra matten. Vi kommer att lägga upp fler reportage här på hemsidan så småningom, men nästa kommer antagligen att skrivas när vi väl är i Afrika. Vi ses då!

Glid i frid och Peace out!
/ Gustav Ipsen och Jacob Carlbäcker